Knippebakterios och krongalla på dahlior

Knippebakterios på dahliaknöl. Foto: Lisa Fogelström.

I denna artikel kommer vi beskriva knippebakterios och krongalla mer ingående då det är sjukdomar som lätt drabbar dahlior och nu när de tas upp ser man ofta tecknen på sjukdomarna. Det diskuteras även en hel del i olika forum huruvida man ska kasta/spara/fortsätta odla på knölar som stått tillsammans med drabbade dahlior, eller har drabbats. Många inte vet att båda dessa bakterier även kan angripa och orsaka sjukdom hos 50-100 andra värdväxter som är vanliga i snittblomsodling. Detta skulle kunna medföra större smitta än "bara" på dahliorna. Främst är det två olika bakterier som orsakar knippebakterios (Rhodococcus fascians) respektive krongalla (Agrobacterium tumefaciens) som ställer till det för dahliorna. Inte sällan förväxlas både symptom, vardagligt namn (knippebakterios, krongalla, leafy gall) och bakterierna med varandra. Disease from R. fascians is often mistaken for that caused by the crown gall bacterium, Agrobacterium tumefaciens (also known as Rhizobium radiobacter). However, the symptoms are significantly different. Crown gall bacteria cause growth of largely undifferentiated tissue (galls), which are roughly round and cream-colored when fresh. Melodie Putnam (2014). Om en planta blivit infekterad finns inga bevisade botemedel, och vi rekommenderar därmed att man gör sig av med smittade plantor och de som stått i närheten, i enlighet med de råd som anges av forskare som studerat bakterien under lång tid. Vi har sett en del råd från försäljare av dahliaknölar där det hävdas att de kan 'läka' eller att bakterien 'dör' under vintern, men vi har inte sett några vetenskapliga bevis för det. Knippebakterios Knippebakterios orsakas av en bakterien Rhodococcus fascians som lever i jorden. Bakterien angriper de celler som styr tillväxten och orsakar där med en masstillväxt av nya skott. Den kan också drabba växten så att grenarna börjar producera stora mängder bladtillväxt, och orsakar det som kallas för 'leafy gall'. Det är sällan man ser både angrepp på blad och vid basen på plantan samtidigt och på dahlior uppkommer symptomen nästan uteslutande som massor av små skott på knölen. Oftast upptäcks knippebakterios när man tar upp knölarna och man kan se ansamlingar av stora mängder förkrympta skott vid basen på knölen. Ibland har knölen inte utvecklats lika bra som friska knölar, eftersom plantan lagt all sin energi på att skapa skott, man kan även ha sett att den inte orkat blomma lika bra som förväntat, eller ser svag och klen ut. Tillslut kan knölen försvagas så mycket att den dör. Infekterade plantor kan leva en längre tid utan symptom vilket gör det svårt att kontrollera smittan. Ofta bryter smittan ut om en knöl utsätts för en skada där bakterien får bra angreppsyta. "Once present, the bacteria grow on the surface of plants without causing symptoms, sometimes for an extended period. At some point the bacteria move into the interior, where chemical signaling between the pathogen and plant takes place, triggering symptom development." Melodie Putnam (2014).

Tydliga tecken på knippebakterios; många skott som börjat bryta upp på knölen. Foto: Stina Lindblad

Knippebakterios som syns ovan jordytan på knölen. Foto: Stina Lindblad.

Stor klump av skott som orsakats av knippebakterios.

Knippebakterios på nylevererad knöl. Skotten är intorkade till skillnad från de som brutit fram under växtsäsongen. Denna knöl hade angreppet innan den togs upp, vinterförvarades och sedan skickades till kund.

Ytterligare exempel på knippebakterios som torkat under vinterförvaringen och skickats till kund. Bakterien finns i nästan all jord och den sprids med regnvatten, jord och dött växtmaterial. Oftast är det enda sättet att byta ut all jord och köpa in nya, friska plantor. Detta är oftast inte en realitet om plantorna växt direkt i trädgården, eller i mycket stora odlingslådor. Eftersom jorden inte bör komposteras kan det även bli svårt att göra sig av med materialet. Har plantan stått i kruka eller mer avgränsat kan det vara lättare att begränsa smittan då man kan slänga jorden och plantan i brännbart lättare. Alla smittade plantor bör slängas på brännbart för att inte sprida smittan vidare. Om redskap som sekatör eller spade kommit i kontakt med smittade knölar t.ex. vid delning, uppgrävning eller liknande bör dessa diskas av innan man använder dem igen. Diska även ur krukor plantorna stått i. "Once the disease has been confirmed, it is best to: 1. Discard the affected plants; 2. Discard any plants that had contact with the infected plants; and 3. Sanitize the surface on which the plants had been sitting and any other surfaces which had contact with the plants (for example, pruners and hose ends). Follow up with regular scouting." Melodie Putnam (2014). Hur noggrann man väljer att vara är upp till var och en. Det finns vissa som skär bort skotten och behåller knölen i karantän för att se om den kan 'läka', men eftersom bakterien sedan kan vara latent i många år är det då en risk att knölen fortsätter vara en smittkälla. Även sticklingar kan bära på smittan om de tas från en knöl som smittats. Generellt är fröförökning riskfritt, men det finns vissa fall där man sett att bakterien övergår även i fröerna. Experiment som gjorts visar dock att mängden bakterier i jorden sjunker med tiden om det inte finns något material för dem att leva på. Men då det finns över 50 värdväxter för Rhodococcus fascians kan det vara svårt att åstadkomma genom vanlig växtrotation i trädgårds-eller odlingsmiljö. Komplett lista för värdväxter finns i artikeln av Miller & Putnam (2007) i länklistan längst ned på sidan. Krongalla Krongalla eller rotkräfta orsakas av bakterien Rhizobium radiobacter (även kallad Agrobacterium tumefaciens). Andra värdväxter är chrysantemum, lejongap, pion och rosor men kan även drabba fruktträd och buskar. Totalt har bakterien över 100 värdväxter. Bakterien lever i jorden och angriper vanligtvis plantan via en skada, t.ex. vid omplantering, beskärning eller delning av dahliaknölar. När agreppet börjat bildas klumpliknande deformeringar på växten, vanligtvis vid basen där stjälkarna växer upp ur jorden. Klumparna kan även formas på rötter, grenar och stammar. Vid fuktiga förhållanden kan klumpar bildas på hela plantan, inklusive blad (Kado 2002). Klumpen består inte av små skott, som vid knippebakterios, utan är ljusa och släta när de är färska. Krongalla kan ligga latent i värdväxterna många år, precis som knippebakterios vilket gör det svårt att veta när man drabbats och vilken växt som kom in i odlingen med smittan (Kado 2002). Om plantan drabbas kommer den även växa långsammare och visa tecken som liknar de vid uttorkning eller undernäring (gulnade blad, dålig tillväxt). Smittade plantor bör grävas upp och förstöras (kastas på brännbart). Ta även bort plantor som kommit i kontakt med smittade plantor. När nya plantor introduceras till odlingen bör de inspekteras noga och vid eventuella tecken på krongalla bör den inte planteras i odlingen. Var noga med att diska av sekatörer, spadar och andra verktyg som kan ha kommit i kontakt med smittade plantor (Kado 2002). Bakterien överlever och existerar i många olika jordmåner, och kan även överleva i underjordiska rötter på t.ex. rotogräs (Kado 2002). Om växten stått i kruka är det lätt att byta ut jorden, men på friland desto svårare. RHS anger att om man upptäcker krongalla bör man odla något på platsen som inte är värddjur för bakterien, t.ex. potatis under minst två år (RHS, okänt årtal - se länk nedan).

Krongalla. Foto: Theresia Foglemark Mer läsning Information om knippebakterios (rhodococcus facians) och dess värdväxter, Miller & Putnam 2007, Oregon State University Krongalla eller knippebakterios? Putnam & Miller, Oregon State University. Skillnad mellan knippebakterios och krongalla, Putnam 2014, Orgenon State University. Krongalla Kado 2002, The American Phytopathological Society Krongalla, kännetecken och symptom Infromation från University of California Rotkräfta och Knippebakterios, Ingrid Åkesson 1993 SLU Faktablad Knippebakterios på Forsythia, Gunilla Åhman, Alnarp Krongalla RHS webbplats Information om hur man gör sig av med sjuka växtdelar, RHS webbplats

Det var allt om knippebakterios och krongalla!

Hoppas du lärde dig något nytt, och att den var till nytta för dig och dina plantor!

Om du vill använda någon information ut denna artikel behöver du hänvisa till den och Blomma i Tid!

/Anna på Blomma i Tid